Slutet ar nara nu, ater pa jobbet pa mandag

•april 10, 2009 • 2 kommentarer

niiosw-204niiosw-240niiosw-255nz-430nz-422nz-417nz-407nz-396nz-390nz-388nz-308nz-289nz-233nz-205nz-179nz-152nz-139nz-094niiosw-3601niiosw-264niiosw-187

Ljuset i slutet

•mars 31, 2009 • 3 kommentarer
niiosw-302

niiosw-264
Har sitter Isak pa toppen av Mount Roy i Wanaka. Vi gjorde en dagstur upp hit. Riktigt fina vyer en stralande fin dag bland de nya zeelandska bergen. Har traffade vi pa tva tyska killar som vi vandrade ner med. Vi kallade dom den ”odmjuka” och den ”sjalvgode”. Intressant med olika personligheter man kan traffa pa. Wanaka hade en mysig stad med manga sma butiker. Ett riktigt mysigt stalle, sen var ju vadret som pa bilden hela tiden ocksa.
niiosw-286

Ja, sa kom den dagen. Efter Isaks vattenbungyhopp vare varan tur. Om jag var nervos? Nejda! (ljug) Om jag var radd? nope! (annu mera ljug) Om jag var skakig i benen efterat? Jaaa!! (100%sant!!). Tyvarr ar de bra bilderna pa Mattias systemkamera, men har finns ju anda ett bildbevis pa nar jag blir upphissad. Tror aldrig jag kant san acklig kansla! Efter att Elin hoppat forst och kom upp (adrenalinfylld) utbrast hon :"jag vill inte gora det igen!!" Ja, visste man ju vad som vantade. Men efter forsta hoppet gjorde vi det bada igen. men nu skulle jag hoppa framlanges (forsta hoppet foll jag baklanges). Och att se alla de dar 47 metrarna var ju inte att leka med direkt. Som att stirra doden i vitogat kandes det som. Riktigt haftig adrenalinpump efterat! Jag rekommmenderar ALLA att gora det!

niiosw-187

Och are sool sa ska man ju ata GLAAASS!! Och i detta landet ska ni veta, behover man inte kanna sig snuvad pa sina glasspengar. Detta var en helt vanlig trekulorsglass i Athurs Pass. Vi hade vandrat den dagen, och for att Mattias inte skulle riskera att tappa i kaloriintag denn dag. tog han saken pa allvar och satsade pa nat sakert. Orkade han allt? Nja, pa slutet fick Isak hjalpa till... Mattias fick be om en tallrik och sked, den finska tjejen i kassan tittade skumt pa honom och undrade om han menade allvar.

niiosw-3601

Har i Dunedin firade vi Elins 22 arsdag! Med morotstarta och tanda ljus till frukost! Och pa denna strand kunde man se sjolejon och EN pingvin. Sjolejonen lekte med varandra fast det sag ganska brulalt ut, coola djur! Imon lamnar vi Dunedin och borjar korningen mot Picton som ligger langst upp pa sydon. Sen vidare mot Auckland. For den 6:e lyfter vi fran Aucklands flygplats. Sen spenderar jag och Elin nagra dagar i Hongkong och Isak och Mattias nagra dagar i Bangkok. Den 10:e landar jag och Elin pa arlanda, och grabbarna den 11:e. See ya!

Uppdatering, pa sydon, i Wanaka for tillfallet, lite bilder fran den senaste veckan

•mars 21, 2009 • 3 kommentarer
nz-232

Det har ar varat hem i NZ, bilen har vi hyrt i aukland for en sisodar 36 nz dollar om dagen. Men da far man dras med en urstark 1,5 liters motorn. NZ ar backigare an vad man kan tro sa det ar nara att man nastan maste knuffa upp den for visa backar. Taltet har visat sig vara bade billigt stormsakert och vattentatt. Men kyla isolerar den inte emot. Vi har haft tva natter med minusgrader, mmm det ar host har....

nz-226

Det har ska forestalla mig(nils isak) storta mot doden, man kunde iaf tro det nar man horde dodsskriket. Det var inte optimalt vader for bungy men det skulle vara nz hogsta bungy med vattendopp sa det var bara bita ihop. Kan erkanna att det kandes hogt 47 m till vattnet. Men efterat pa kvallen mote vi ett gang tjejer fran sverige som hade hoppat i quenstown(134 m). nar fragan kom han man ens kanna att man foll? da kande man sig inte modig direkt. Men vad gor man inte for att verka modig.. - Nja, det gick ju ratt snabbt men man hann nog kanna att man foll, synd att det inte var hogre. Doppade jag mig? JO visst sa mycket det gick!! haha (arets kyckling)

nz-250

For att kontra mitt bungy hopp i Taupo sa kande sig sara,elin och mattias sig tvungna att visa sig modiga genom att aka en jatte laskig linbana. Jag tror de laskiga var att spanna fast sig i denna skidlift? detta var pa vagen mot New plymoth dar vi skulle dela pa oss for nagra dagar. Elin och mattias skulle pa en festival medans jag och sara hikade...

nz-323

Sara posar vid en stuga uppe i dom nz alperna pa sydon. Har har vi precis anlant till lake angulo i nelson lake nationalpark. Har spenderade vi natten i en mysig stuga och vadret visade sig pa ratt sida. Vi gjorde en tur med en overnattning och sa besteg vi toppen som syns bakom sara(mt angulo). Tyvarr sa ar kebne hogre.

nz-353

Har har vi precis bestigit mt angulos det vara mer spannande an vad vi planerade men som ni ser ar utsikten inget man kan klaga pa. Det ar inte varje dag man bestiga berg med shorts.

nz-371

Efter varan trekking tur sa skulle vi lamna lake nelson men vadret ville inte bli daligt sa vi bestamde oss for att stanna yterliggare en dag for att paddla lite. Men fragan ar vad kallas det kanot kayak? kan nagon svara pa det.

nz-427

Nar vi fyra anlande till arthuspass(nz hogsta bebodda BY 920 moh) sa mote vi en tysk illustrator som vi gjorde en dagstur med. Dagarna ar varma men natterna har borjat att fa en tendens att bli kallare ju langra soderut vi kommer. + att det ar sensommar host

nz-441

Pa bilden ser ni den stora fox glaciaren ringla sig ner for dalen. Men om det lugnar nagon sa bestamde vi oss att inte gora nagon tur pa glaciaren med motiveringen att is och sno har vi faktiskt sett forrut. Det har var bara ett kort stopp pa vagen ner mot wanaka. Glaciaren ar nara nz hogsta berg Mount Cook fast vadret var inte pa varan sida sa vi sag inget av mount cook. Men forhoppningvis sa kommer mer tillfallen pa vagen upp genom sydon. Vi har borjat kanna en viss tidspress. det finns sa mycket att se men sa lite tid att gora det pa. Sa vi har kort en del bil dom senaste dagarna. Vi har precis passerat 300 milsstracket. bensinen kostar ca 7-8kr litern....

 

Skydive!! 60 sekunder av fritt fall…

•mars 10, 2009 • 5 kommentarer
img_0401

Pulsen ar lite hogre. Forvantansfull ar kanslan. Och en mikrosekund efter att fotot tagits hoppar vi ut. Tid att angra sig? Glom det! I sextio sekunder fladdrar munnen och det suger i magen. Sen vecklas fallskarmen ut och vi aker upp med ett ryck. Sjukt harligt kansla. Och nar vi sen seglar ner ar allt tyst och stilla. Bilarna som sma sockerbitar darnere. Vi snurrar runt, aker hoger och vanster. Tittar pa de andra som seglar en bit bort. Sen ville man bara UPP UPP igen!!

img_0402

Rafting i waitakiriver med crew cool

•mars 10, 2009 • 2 kommentarer
cf1_0170
Vi bestamde oss for lite aventyr, och de visade sig att just idag sa oppnade waitakiriver(stavfel men de ar anda inget ni hade markt om jag inte namnt de) sina dammluckor. Sondag morgon gav vi oss av vi blev upphamtade med det coolaste och hardaste rafting, sledging crewet soder om auckland… Jag och sara bildade team sweden med tva umebor + kaptenen sam. Den har forsen kallades ”mothers nightmar”, ”det ar sant har era mammor drommer mardrommar om att ni gor pa eran semester”. Fast jag ar helt overtygad om att varken mamma Anette eller Birgitta drommer nagra mardrommar om oss. Gor ni? Lagg marke till hur bra de ser ut att ga for oss i team sweden.
cf1_0179
Visst sag de ut att ga battre for oss an sa har? Det ar har alla nz:andre utbrister, – Fucking crazy bro, you went sideways. thats crazy bro….. Enligt guiden sa skulle de har vara en av nz basta forsranningsvatten, fast vad vet jag men de kandes som att jag skulle drunka minst tva ggr. Vi hann dessutom med att simma i en fors men de var mer planerat
cf1_0009
Den har bilden ar fran varan forsta forss nar vi var torra men de drojde inta sa lange tills vattenskracken slappte. Sedan fortsatte de bara i 1,5 h. Vi gjorde forsranningen nar vi var i Rotoroa, staden som stank agg pga vulkaniskt aktivitet, ganska intressant, dar hann vi med lite utforskning av heta kallor skog och natur. Forsta gangen vi sag solen sen auckland. Varat talt var lite surt so vi tog in pa hostel.

•mars 2, 2009 • 1 kommentar
img_5259

I Manilla fick vi antligen var efterlangtade SUSHI!! mumma!

jeepney

I denna jeepney fardades vi i tre timmar, i fyyra mil! Ja, vagarna var inte de basta. Och aven om den ser tom ut pa bilden, sa fylldes bilen med folk. pa taket, pa huven, ja finns det hjarterum sa finns det stjarterum, i Asien! Vi ville sova, efter att innan ha akt en atta timmar lang och blot batfard i en liten filippinsk banca (smal bat). Fast med delfinerna som hoppade ikapp oss med baten vart det ju anda ratt exotiskt. Dyngsura klev vi iland och bytte fardmedel mot denna pimpade kreation.

img_5266

Maste ju namnas att vi aldrig tidigare besokt ett land dar man alskar KOTT mer an pa Filippinerna! Kott, grislever, sma agg med kycklingfoster i (delikatess), ben, armar... ja allt man kan ata pa djuren. En hel liten minigris pa buffebordet, ja varfor inte?

img_5270

Lyckligt omedvetna om vad som vantar, sa kan man beskriva den har bilden. 5 minuter senare har jag upptackt att jag inte alls kan aka pa min biljett fran manilla till auckland for den finns inte. Och man menar pa att jag vet om det, fragan hur jag(nils isak) kan veta om det for att jag inte avbokat den. Jag hade en dubbelbokning men da tar man bort bada bokningarna utan att meddela nagot. Kul att en ny biljett med samma plan kostade endast fyra gr sa mycket. Men efter manga men sa lyckades jag komma med samma plan, men kan inte rekommendera i-bokning med royal brunei airlines. Jag har provat vill inte gora det igen.

img_5297

Pa plats i hypermoderna Auckland! Vad gor man? Strosar runt och kollar in stan och alla dess nymodigheter. Och pa kvallen gar man pa bio. Ja om man kan alltsa. Och vi forsokte. Tankte oss att se "Slumdog Millionare". 13 ars grans pa den "feel-good filmen". Trodde vi ja! For nar vi kom till kassan ville froken se legitimation. Isak och mattias visade lydigt upp sina. Jag och elin hade inga och blev nekade denna 13-ars grans FILM!! Vavava? "you look really young girls, I cannot accept without ID" "But you can see we are not twelve??" Nu ar Elin upprord. Nej, och inte hennes chef heller. De bada var helt overrens om att jag och elin sag valdigt unga ut. Kunde lika garna vart tolv. Sa i detta legitimationsland lunkade vi arga och anda leende ivag fran bion och den valdigt absurda situationen..

Matfrossa i Manilla.

•februari 25, 2009 • Kommentera

Hej alla glada!

Pa plats i Manilla njuter vi av allt det goda livet kan ge. Det ar ingen hejd pa lyxlirarna. For nu- nar vi vet att vi ska till det dyyra landet Nya Zeeland- dar vi ska leva pa havregrynsgrot och pasta -sa maaste vi ju bara lyxa till det innan! Ni vet- det finns alltid anlednig att fira! Och det har vi tagit pa orden. Vi bor pa ett for oss lyxhotell, med room-service. minibar,  tandborstar i toaletten och varmvatten i duschen. Idag kakade jag och Isak sushi for andra gangen pa tva dagar. Vilken smaksensation! Efter sex dagar i den lilla staden Sablayan med ris och stekta gronsaker ar detta himmelriket! Nybakta brownies i alla smaker man vill, italiensk mjukglass, indiska rotibrod, majskolvar pa gatan. Sa jag att vi atit oss igenom de senaste dagarna tva?? Gardagen spenderades pa asiens storsta shoppingcentra. Och avslutades med bio. Jag och Elin sag en underbart rolig film och kakade sourcreampopcorn. Lyxlir.

Och Isak kunde inte heller ge sig ut pa gatan utan att fa massa smaskiga forslag. Nar han just satt foten utanfor hotellets trappsteg kom en gammal ganglig man (hallick) och erbjod honom: droger? nejtack! Tjejer? Gift! Skjuts? Jag promenerar! Ja allt verkar finnas i denna stad.

Innan vi kom hit var vi pa dykresa. Till nationalparken Apo Reef. Gjorde tre dyk och fick antligen se hajar! White tip sharks. Skoldpaddor. Stingrockor. Blackfiskar. Fiskar med ”leopardmonster”. Gula, bla, roda, lila fiskar. Ormar. Och massvis av vackra koraller. Hade en valdigt mysig dykinstruktor som tog hand om oss val.  Ja hela staden Sablayan tog hand om oss val. Har nog aldrig sett maken till vanliga manniskor! Om det ar nat vi aldrig glommer fran detta land sa ar det alla trevliga och hjalpsamma filippiner.

De resterande dagarna pa den filippinska landsbygden spenderade vi pa en vacker strand med vit sand och turkost vatten. Kastade frisbee och spelade volleyboll. Insop det sista av tropikerna. Ahhhh.

Nu ar vi redo for nanting nytt! Imon klockan 10:35 lyfter planet mot Brunei. Och manga manga timmar senare landar vi jetlaggade pa Aucklands flygplats. New Zeeland here we cooome!!

Vara upplevelser..

•februari 22, 2009 • 4 kommentarer
img_50501

Linn promenerar pa en av alla vackra paradisstrander under var batluff i El Nido.

img_5127

Elin, Ida och jag efter det forsta vrakdyket. Och nojda var vi! Vi simmade in i vraken och kanslan var maktig! Att forst langsamt folja ett rep som till synes inte ledde nanstans, och sen uppenbarar sig en enorm for och 15 meter hoga master. Da kanner man sig ganska liten. De flesta vraken var runt 150 meter langa. Nedskjutna av amerikanska krigspiloter 1944. Och har har korallerna och fiskarna gjort sig hemmastadda. Sag crocodilefish, en fisk som sag precis ut som en liten krokodil!

img_51201

Isak och Ida gor sig redo for nedstigning. Ikladda superslimmade svarta trikaer kan val inget ga fel?

img_51771

Buddycheck? Yes! Ready? Ok! Lets go diving!

img_5158

Sahar kan man ha det pa beachen en februaridag i Filippinerna. Vi alla sju hyrde en bat och akte ut till annu en vacker strand. At den godaste grillade ortkycklingen jag kan minnas! Men tro nu inte att inget farligt kan handa. For nar Isak skulle ner i vattnet och svalka sig traffade han pa en Mr: brannmanet. Och den brande honom pa foten. Aj! Det brande rejalt ett tag. Isak fragade batmannen vad det kunde vara och de identifierade det okanda som en manet. Strok vinager over foten och vips sa forsvann smartan. Dessa huskurer!! Vinager ar bra mot det mesta ska ni veta!

Robinson och sjukhuserfarenheter..

•februari 14, 2009 • Kommentera

Nu. Har i den lilla fiskebyn Coron har alla resedeltagare antligen slutit upp. Vi ar kompletta. For tva dagar sen kom jag och Elin vinglandes efter en valdigt bloot atta timmars batfard hit. Isak kom promenerandes mot oss och allt kandes valdigt mycket som att det var pa latsas! Riktigt roligt att traffa Isak igen! Fa ata saltlakrits som geggat ihop i godispasen men anda smakade gudomligt. Jamfora vitheten oss emellan och konstatera att mina vita finska 25% gener ihardigt kampar emot solens stralar. Fast en liten nyansskillnad syns mellan mig och Isak. Annu.

Idag kom aven Linn, Saga och Ida hit. De- som inte var sa styrda av dagar och kara pojkvanner- akte hit fran El Nido med farja under natten.  Sa idag har vi haft varan forsta sju personers middag. Uppdateringar om finanskrisen och LKAB av Mattias och en paminnelse fran killarna om att det faktiskt ar vinter hemma (sjukt men det glommer man nastan bort). Det var det. Om nuet.

Sa vad har da hant sen sist?

Vi har tagit oss fran Puerto Princesa till El Nido. En mysig liten by omgiven av hoga limestoneberg at alla hall och vinklar. Hit akte vi for att se ”the archipelago”. Forsta turen bar ivag till ett vattenfall. Men innan det svalkande badet vantade en halvtimmes vandring genom den filippinska djungeln. Och pa vagen tillbaka ryggade plotsligt var guide till. Han sag radd ut. Ohoooo. Han kikade mellan buskarna. Pratade snabbt med den andra guiden. ” Snake” var allt vi horde. Sen. Rassel rassel. Nagra rappa piskslag i buskarna. En kniv drogs fram. Sen ropade guiden att allt var lugnt. Vi smog forsiktigt dit. Och dar lag den. En illgron, smal och lang orm. Utan huvud. Huvudet lag nan decimeter fran kroppen med kaften oppen och tungan synlig. Det var en farlig orm, hade vi blivit bitna av den hade vi kunnat do inom en halvtimme. Ohoooo. Man lar sig respektera naturen och alla dess invanare.  Efter detta akte vi till en ode lyxresort och bestallde det enda de hade pa menyn- ostmackor. Sen laste vi skvallertidningar och satt och mos i deras skona fotoljer.

De andra tre dagarna akte vi runt pa olika turer i den sagolikt vackra ovarlden runt el Nido. Badade i haftiga laguner och snorklade bland trumpetfiskar och sjostjarnor. Vi hyrde samma bat varje dag och at lunch pa vykortsstrander varje dag. Glassigt varre! I asien kan jag inte minnas att jag vart pa vackrare strander och omgiven av vackrare oar an har. Och! Icke att forglomma, vi har vart pa oradet dar de spelar in Tv4:s Robinson! Minoloc heter on. Programmet ska borja sandas i Sverige om en manad. Och visst har de valt en vacker plats. En morgon traffade vi pa nagra svenska killar som valdigt fortegna berattade att de jobbade som nattvakter pa Robinson. Bor gor dom pa en lyxresort pa andra sidan on och pa natterna vaktar de Robinsondeltagarna. De far aldrig lamnas ensamma sa de. Och snart ar det slutfilmat kunde de medge. Fast inte mycket mer an sa. Trots att Saga forsokte pumpa dom pa mer.. Men ett helt klart okej jobb tyckte vi att de hade. Ja, vi fragade vart vi ska vanda oss for att fa ett for nasta ar!!

Men det ar inte allt aventyr vi vart med om. Nejnej. Den sista dagen vi var pa tur var det Saga som stod for dramatiken. Dar, pa en ode o, matta och belatna efter lunchen skulle Saga och Ida ta ett dopp innan vi skulle vidare pa var oluff. Och dar pa havets botten befann sig nan outforskad, ogranskad otack levande eller dod organism. Som stack Saga i halen!!AJAJAJ!! Det gjorde inte bara ont, det gjorde riktigt ruskigt ont! Smartan spred sig fran halen upp over foten och vaden. Vad ar detta??? Saga var stressad over vad det var hon fatt i sig och grat av smarta. Vi tryckte i henne smartstillande och pilade snabbt hem med baten. Drygt tva timmar senare nar vi natt land bar var kapten Saga pa ryggen in i en tricycle och vi for snabbt ivag till ett sjukhus. ”Jag vill ha morfin” tyckte Saga. Nej, lugn nu froken. Vi satter din fot i varmvatten, tyckte lakaren pa volontarsjukhuset. Och smartan blev battre! Jag och Ida rusade ivag med ett recept till ett pharmacy och kopte fargglada piller i alla mojliga fargeroch former i vanlig asienstyle. Antibiotika, sprutor, allergimedicin och smartstillande. Troligen hade hon fatt i sig nagot gift som spridit sig upp efter foten och som stannade upp nar Saga fick varmt vatten pa den. Proteinet i giftet andrar da form och slutar sprida sig.Ren kemi, eller magi.

Sen. Nar vi kom tillbaka till sjukhuset hade en gammal kvinna anlant och lag pa britsen bredvid Saga. Astmaanfall var hennes diagnos tror vi. Det hade vart full kalabalik nar hennes anhoriga stormade in med henne och skrek ”Oxygen, oxygen!!” Hon hade valdigt svart att andas. Kippade verkligen efter luft. Jobbigt att se, utan att kunna gora nagot. Hennes anhoriga stod runtomkring henne och masserade hennes hander, knackte hennes fingrar och pratade med henne. Sen. Saga hjalptes snabbt upp pa fotter och fick hoppa ut ur rummet samtidigt som vi ocksa vart utforslade. De knappa draperierna drogs for och de borjade ge hjartmassage pa kvinnan. En valdigt skarrad kvinna som kanske var dotter till den gamla sjuka kvinnan grat hejdlost och blev trostad av en man i vantsalen dar vi satt.  Dar satt vi, jag, Saga och Ida. Utanfor spelades nan viktig basketmatch. Hejaropen hordes lang vag och manga bybor hade samlats for att se matchen. Och dar och da lamnade ett liv El Nido och varlden. Lakaren kom ut. De anhoriga blev tysta och tomma pa tankar. Kontrasterna ar sa stora. Basketmatch, dod kvinna och en fot fylld av gift. Draperierna drogs tillbaka och plotsligt kunde alla se den doda kvinnan. Doden kanns inte alls sa frammande har som hemma. Saga donerade pengar som betalning till sjukhuset och vi tog tricycle tillbaka till vart hotell.

Da vet ni vad som sker. Hos mig. Imon vantar dykning, som Isak just uppdaterade er om. Nu hem och ladda batterierna pa kameran.

tjena filippinerna, helo forsta klass

•februari 14, 2009 • 1 kommentar

Nu ar vi framme pa filippinerna(nils isak och resebuddy mattias)

Vi starttade varan resa fran kiruna pa sondag den 8\2, fran kiruna airport, maste erkanna att de kandes bra att ga av jobbet pa flygplatsen satta sig i baren, ta en kall dricka. Spana ut och njuta av att se andra skota kaoset nar ett flygplan ska vanda(ett av mina favorti moment med det arbetet jag haft pa flyget).  Sa tack for att ni inte hade sonder nagot om ni laser! hehe

Varat plan till bangkok gick forst pa mandag morgon sa natten fick vi(jag och mattias) ragga upp sov plats hos min  glada kusin lotta. Allting gick som planerat, som taget kan man saga. Inte sa langt daremot, redan pa arlanda mandag formiddag fick vi veta att varat plan hade rakat ut for ett missode vid landning och att ”mekarna”  kampade med det. Problemet var att vi skulle aka med ett ukrainiskt bolag som mellanlandade i kiev och att vi endast hade en timme pa oss att byta. Sa vi sag hur varat tidsschemat sprack men hej lite mat och en sista semla gjorde allting mycket lattare. Efter semlan sa blev allting som var lite besvarligt ganska latt visade de sig.

Det visade sig att vi som skulle aka osteuropeiskt helt plotsligt blivit omplacerade till thai air. Visst tankte jag da blir de val nagon mitt plats over motorn med en kille som sjunger med sin freestyle och en norrmann som snarkar. Men pa planet blev jag placerad i den storsta fatolj jag sett pa ett flygplan med en drink i handen(appeljuice) och en meny. Forsta tanken var ska jag betala for det har???

Det visar sig att jag och mattias blivit uppdaterad till forsta klass, sadant man svamlar om och tanker ”tank om”.

Hur var forsta klass??

Min absolut lattaste flygning, femratters middag, stora fatoljer, gratis dricka, trevligt sallskap. Man forstar varfor folk envisas med att flyga forsta klass. Det enda som jag upplevde som ett problem var att jag aldrig hann med att sova pa planet. Var sa upptagen med allting annat, utnyttja varje gratis tillfalle. GRATIS AR DEFINITIVT GOTT!!

Nar vi landade i bangkok var de morgon och jag har haft mina battre dagar. imponerad av bangkoks flygplats, fragan var klassisk.

– Undrar vad som var dyrast KK4(ett av kirunas underverk, sa stort att du knappt ser det nar du star inne i det) eller bangkoksflygplats?

– Undrar vad som ar storst? kan man kanske mata de i antal ganger man gar vilse??

Inga svar men manga fragor och 18 h pa en parkbank byggt i stal + huvudvark som tur var inte i alla 18. Sedan var de dags for nasta nattflyg till manilla(phi). Manilla flygplats har jag inget att saga om eller vad ska man saga om flygplatser trakigt och sterilt.

Slut destination var Coron pa on busuanga, dar vi skulle mota upp sara och elin, linn, saga och ida. Sara och elin kom en torsdag som uppstigna ur havet, blota som katter och verkade vara glada att vara vid liv. Sa har langt har vi bara gjort lite turer med batar runt coron town och imorgon borjar de vi ar har for. Imorgon ska vi dyka pa japanska skepp som har blivit sankta under WW2, vi ska gora tva dyk och det verkar som vara en hit redan nu pa forhand. Forhoppningsvis leder det till mer dyk framover.

Nasta ide pa dyk vatten ar apo reef men planen ar flytande.

som kompensation pa det har far langa inlagget, sa ger jag er lite underhallning…

bahce dearvvan/ nils isak